du var allt, mitt allt, nu finns bara ett i hopvikt kärleksbrev kvar
Då:
hej. egentligen vet jag inte vad jag vill säga mer än att you make my heart beat a million times faster. mest hela tiden men speciellt då du flätar in dina händer i håret i min nacke, kysser mig i halsgropen och ler sådär så att det känns som om hela rummet vänds upp och ner.
nu:
hej. egentligen vet jag inte vad jag vill säga mer än snälla, jag orkar inte tänka på dig mer. jag vill inte tänka på dina händer i min nacke, dina kyssar i min halsgrop eller ditt leende som får hela rummet att vändas upp och ned. jag orkar liksom inte längre och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. hur glömmer man någon så snabbt? hur fan glömmer man någon som dig?
Hon har alla mina tankar nerskrivna på några få rader..
Kommentarer
Trackback
